Climbing Mount Legogote
TJOHEJ MANNAR OCH KVINNAR. I lördags hände det som inte hänt på väldigt, väldigt länge. Vi använde våra kroppar till att röra på oss. Och inte på vilket sätt som helst utan i klättringsmode för att komma upp på Mount Legogote! Med en torftig packning med bröd från vår sida, och mer fördelaktig packning i form av ostbågar och cocacola från våra vänners sida. Så visade de sig att de köpt colan till oss <33333 babes man blir ju nästan tårögd. Lite såhär såg det i alla fall ut.
På kvällen packade vi ihop oss och åkte iväg till mama Winnie för att äntligen få lite mer tid här och inte bara flänga tillbaka till Phumelela på direkten. Söndagen startade vi tidigt med en åttagudstjänst i Nelspruit följt av shoppingrunda i ett mkt fabulöst varuhus. Så mycket shopping blev det inte men ja, Rebecka hittade en fin kimono och jag bondade med yngsta dottern i huset över klackskodiskussioner så det kändes ju bra. Värmen var dock inte lika trevlig och den har gjort att hemlängtan stundvis varit orimligt, men mest i form av längtan efter kyla mer än Sverige egentligen… I alla fall, i måndags var jag med tvååringarna. Dom var små. Värmen har raderat minnet från vad jag ens gjorde den dagen alltså va? Skyller som vanligt på min fiskbrist. Men tänker inte göra något åt det! Avskaffa all fisk från min tallrik.
Nog om det, det blev kväll och det blev morgon och det blev tisdag. Men det ska jag inte berätta mer om nu för det har jag andra passande bilder till åh så organiserat livet kändes helt plötsligt. Tack och hej pusspuss.